En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa kriterier har gällt sedan 1800-talet och skiljer dem från andra publikationer.
I Sverige utkommer de i regel dagligen, men lagen kräver minst veckovis utgivning för att kvalificera som dagstidning.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning |
| Aktualitet | Nyhetsfokus |
| Publicitet | Tillgänglig för alla |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället |
- Sveriges lag kräver minst en gång per vecka för dagstidning.
- Internationell statistik kräver minst två gånger per vecka.
- Ordet används sedan 1780-talet.
- Sveriges äldsta är Norrköpings Tidningar från 1758.
- Cirka 150 dagstidningar i Sverige.
- En tredjedel har ”tidning” i namnet.
- Engelsk översättning: daily newspaper.
| Faktum | Detalj |
|---|---|
| Definition i Sverige | Reguljär nyhetsförmedling minst en gång/vecka |
| Internationellt | Minst två gånger/vecka i statistik |
| Äldsta i Sverige | Norrköpings Tidningar, 1758 |
| Ordet ”dagstidning” | Används sedan 1780-talet |
| Antal i Sverige | Cirka 150 |
| Format: Broadsheet | 600 x 380 mm |
| Format: Tabloid | 380 x 300 mm |
| Singular obestämd | Dagstidning |
| Singular bestämd | Dagstidningen |
| Plural obestämd | Dagstidningar |
Vilka kännetecken definierar dagstidningar?
De fyra huvudkriterierna – periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet – har präglat dagstidningar sedan 1800-talet, enligt NE.
Hur ofta utkommer de?
Vanligtvis dagligen, men i Sverige räcker minst en gång per vecka enligt lag, till skillnad från internationell statistik som kräver minst två gånger.
Publicitet innebär att tidningen är tillgänglig för allmänheten utan begränsningar. Relaterad kalla: Australiainsight.
Vilka format används?
Broadsheet (600 x 380 mm) är traditionellt för seriösa tidningar, medan tabloid (380 x 300 mm) är standard i många länder, enligt Wikipedia.
Hur har dagstidningar utvecklats historiskt?
Ordet ”dagstidning” har använts sedan 1780-talet för tidningar med daglig eller regelbunden nyhetsförmedling, enligt Wiktionary.
Sveriges tidigaste exempel
Norrköpings Tidningar från 1758 är Sveriges äldsta, där ”tidning” ursprungligen betydde nyheter. Tidigare kallades de ibland dagblad, som i Helsingborgs Dagblad.
En tredjedel av Sveriges cirka 150 dagstidningar har ”tidning” i namnet, som Hjo Tidning.
Källa: Språktidningen.
Vilka varianter och översättningar finns?
Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning. På engelska heter det daily newspaper.
Böjning: dagstidning (obestämd singular), dagstidningen (bestämd singular), dagstidningar (obestämd plural), dagstidningarna (bestämd plural).
Källor: Cambridge Dictionary och Definify.
Nyckelhändelser i dagstidningarnas historia
- 1758: Norrköpings Tidningar startar som Sveriges äldsta dagstidning.
- 1780-talet: Ordet ”dagstidning” börjar användas.
- 1800-talet: Fyra kriterier etableras: periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet.
- Nutid: Cirka 150 dagstidningar i Sverige, varav en tredjedel med ”tidning” i namnet.
- Traditionella format: Broadsheet och tabloid utvecklas.
Vad är etablerat kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklar eller varierande information |
|---|---|
| Veckovis utgivning minst i Sverige | Exakt internationell frekvens varierar i statistik (minst två gånger) |
| Fyra kärnkriterier sedan 1800-talet | Exakta mått på format kan skilja sig något |
| Äldsta: Norrköpings Tidningar 1758 | Antal dagstidningar kan förändras över tid |
| Böjningsformer fastställda | Användning av ”dagblad” i äldre texter |
Vad innebär dagstidning i ett bredare sammanhang?
Begreppet omfattar publikationer med löpsedel och bilaga som förmedlar nyheter brett. Det skiljer sig från specialtidningar genom sin universalitet.
I Sverige betonas allmänpolitisk opinionsbildning som en del av definitionen, enligt lag.
Vilka källor ligger till grund?
Dagstidning definieras som skrift med reguljär nyhetsförmedling minst en gång per vecka.
”Norrköpings Tidningar” är från 1758, och ”tidning” betydde ursprungligen nyheter.
En dagstidning riktar sig till allmänheten med nyhetsrapportering.
Vad är det viktigaste att veta om dagstidningar?
Dagstidningar kännetecknas av regelbunden nyhetsförmedling för alla, med minst veckovis utgivning i Sverige och fyra kärnkriterier sedan 1800-talet. Sveriges äldsta är från 1758.
Vad krävs för att vara dagstidning i Sverige?
Reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Vilka är de fyra kriterierna?
Periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet.
Vad är broadsheet och tabloid?
Broadsheet: 600 x 380 mm; tabloid: 380 x 300 mm.
Hur böjs dagstidning?
Dagstidning, dagstidningen, dagstidningar, dagstidningarna.
Vad heter det på engelska?
Daily newspaper.
När myntades ordet dagstidning?
Används sedan 1780-talet.
Missa inte
Vad är en synaps – Förstå Signalöverföringens Roll
Slow Horses Season 5 – Mörk Thriller Med Skarp Humor
The Ex-Wife – Säsong 2 på TV4 Play – premiär, rollista och streaming
Low Porosity Hair Products – Lätt Vård för Vackert Hår
Vad händer i Stockholm idag – Aktuella evenemang 24 mars 2026
5 stages of grief – Insikter om Sorgsprocessen
