En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.
Denna form av media har spelat en central roll i samhället genom århundradena, med fokus på aktuella händelser från hela världen.
Idag möter dagstidningar utmaningar från digitala plattformar men behåller en stark position i Sverige.
Vad är en dagstidning?
| Kännetecken | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning |
| Aktualitet | Nyhetsfokus |
| Publicitet | Tillgänglig för alla |
| Universalitet | Nyheter från hela världen |
- Dagstidningar utkommer minst en gång per vecka i svensk lag.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
- Primärt innehåll är allsidig nyhetsrapportering.
- Riktar sig till allmänheten.
- Inkluderar opinionsbildning.
- Traditionella format som broadsheet och tabloid.
| Faktum | Detalj |
|---|---|
| Svensk definition | Skrift med reguljär nyhetsförmedling minst en gång/vecka |
| Internationell | Ofta minst två gånger/vecka |
| Utgivningsfrekvens | Dagligen, sexdagars- eller sjudagarsutgivning |
| Broadsheet-format | 600 x 380 mm |
| Antal i Sverige | Cirka 150 idag |
| Största 2006 | Aftonbladet 416 500 exemplar |
| Politisk inriktning Aftonbladet | Oberoende socialdemokratisk |
| Expressen inkl. GT/Kvällsposten | 326 000 exemplar |
| Ordet belagt | Sedan 1780 |
| Etymologi tidning | Fornsvenska tidhning, betyder nyhet |
Vilka kännetecken har dagstidningar?
Dagstidningar utmärks av periodicitet genom regelbunden utgivning. Aktualitet innebär starkt fokus på nyheter.
Publicitet och universalitet
Publicitet gör dem tillgängliga för alla. Universalitet täcker nyheter från hela världen och samhället.
Vanliga format inkluderar broadsheet på 600 x 380 mm och tabloid.
Utgivningsfrekvenser
De kan utges dagligen, med sexdagarsutgivning eller sjudagarsutgivning.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Pressen har vuxit sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 räknas som en av de första.
Tidiga milstolpar
Under 1700-talet ökade antalet titlar. Dagligt Allehanda 1776 blev den första med daglig utgivning.
1800-talets boom
På 1800-talet växte pressen starkt med Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867). Detta bidrog till demokratisering och opinionsbildning.
Idag finns cirka 150 dagstidningar i Sverige med höga upplagor trots konkurrens från tv och internet.
Vad betyder ordet dagstidning?
Ordet belägs sedan 1780 och syftar på tidning med daglig utgivning. Hyponymer är morgontidning och kvällstidning.
”Tidning” kommer från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder nyhet eller underrättelse. Därför kallas tidningar som Norrköpings Tidningar ”stadens nyheter”.
På engelska motsvaras det av daily newspaper. Tidningar med ”dag” i namnet, som Dagbladet eller Helsingborgs Dagblad, betonar daglig nyhetsförmedling.
Etymologin fokuserar på nyhet snarare än periodicitet.
Tidslinje för svenska dagstidningar
- : Ordinari Post Tijdender utkommer, senare Post- och Inrikes Tidningar. Källa
- : Norrköpings Tidningar startar. Källa
- : Dagligt Allehanda, första med utgivning alla dagar. Källa
- : Göteborgs-Posten grundas. Källa
- : Dagens Nyheter startar. Källa
- : Helsingborgs Dagblad utkommer. Källa
- : Ordet dagstidning belägs. Källa
- 2006: Aftonbladet har 416 500 exemplar vardagar. Källa
Vad är etablerat kring dagstidningar?
| Etablerad information | Ooklart eller ofullständigt |
|---|---|
| Definition i svensk lag: Minst en gång/vecka | Aktuella exakta upplagor efter 2006 varierar |
| Historia från 1645 med Ordinari Post Tijdender | Exakta antal läsare idag på grund av digitalisering |
| Kännetecken: Periodicitet, aktualitet m.m. | Framtida påverkan av digitala medier |
| Etymologi från fornsvenska tidhning | – |
Svensk press i ett bredare sammanhang
Dagstidningar har bidragit till demokratisering genom opinionsbildning. Trots minskande pappersläsare behåller de stark ställning i Sverige jämfört med andra länder.
Wikipedia om dagstidning beskriver den som periodisk publikation med nyhetsfokus.
Källor och referenser
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Primära källor inkluderar Wikipedia om svenska dagstidningar, Språktidningen och Wiktionary.
Sammanfattning om dagstidningar
Dagstidningar är regelbundet utgivna nyhetsmedier med rötter i 1600-talets Sverige, präglade av aktualitet och universalitet. De har utvecklats till cirka 150 titlar idag och behåller relevans trots digitala skiften.
Vanliga frågor om dagstidningar
Vad definieras som en dagstidning i Sverige?
En skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Aftonbladet (416 500 exemplar vardagar 2006) och Expressen (326 000 inklusive GT/Kvällsposten).
När började dagstidningar i Sverige?
Med Ordinari Post Tijdender 1645.
Vad betyder ordet ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska tidhning, som betyder nyhet eller underrättelse.
Har antalet dagstidningar minskat?
Det finns cirka 150 idag, med höga upplagor trots tv och internet. Relaterad kalla: Australiainsight.
Vad är broadsheet?
Ett traditionellt format på 600 x 380 mm.
Utkommer alla dagstidningar dagligen?
Nej, kan vara sex- eller sjudagarsutgivning.
Missa inte
Grått i hålet efter tandutdragning – Symtom och behandling
House of the Rising Sun ackord – Steg-för-steg guide
Sunrise on the Reaping svenska – releasedatum, pris, handling
Dagstidning – Definition, Historia och Fakta
Lingon Food and Friends – Prisvärt Lunch i Centrum
Isaac Hayes Theme From Shaft – Ikonisk Filmmusik
